Bockarna Bruse

Det var en gång tre bockar, som skulle gå till ängen och äta sig feta. Alla tre hette Bocken Bruse. På vägen var det en bro över en fors, som de måste över, och under den bron bodde ett otäckt troll med ögon som tenntallrikar och näsa lång som ett räfseskaft.

Först kom den yngsta Bocken Bruse och skulle över bron. Tripp, tripp, trapp, lät det i bron. "Vem är det som trippar på min bro ?" skrek trollet. ”Det är den minsta bocken Bruse. Jag ska till ängen och bli fet", sa bocken med sin ljusa röst. "Nu kommer jag och tar dig!" sa trollet. "Åh, nej, ta inte mej, för jag är så liten. Vänta lite, så kommer den mellersta Bocken Bruse. Han är mycket större!" "Kör till, då" sa trollet.

Efter en liten stund kom den mellersta Bocken Bruse. Tripp, trapp, tripp, trapp, lät det i bron. "Vem är det som trampar på min bro?" skrek trollet. "Det är bara den mellersta Bocken Bruse, som ska till ängen och bli fet", sa bocken med sin ganska kraftiga röst. "Då kommer jag och tar dig!" skrek trollet. "Åh nej, ta inte mej! Vänta lite, så kommer den stora Bocken Bruse, han är mycket, mycket större!". "Låt gå", sa trollet otåligt.

Rätt som det var kom den stora Bocken Bruse. Tripp, trapp, tripp, trapp, tripp, trapp, lät det i bron. Den bocken var så tung att det knakade och brakade i bron. "Vem är det som klampar på min bro ?" skrek trollet. "Det är den stora Bocken Bruse", sa bocken med sin dånande röst. "Då är det dig jag väntat på och nu kommer jag och tar dig!" skrek trollet. "Ja, kom du bara!", sa bocken. Och så rusade han på trollet och stångade det så hårt att det for iväg långt bort och ner i ån. Och tack vare det kunde alla tre gå till ängen. Där blev bockarna så feta, så feta, att de knappast orkade gå hem igen. Och har inte fettet ramlat av dem, så är de väl feta än.

Saga från Norge.